Först av allt vill jag börja med att säga WOW, va många läsare jag har fått! Det tackar jag för!
Om det finns något som ni vill att jag ska skriva om så släng iväg en kommentar så kanske vi kan ordna det!
Vårt nyår spenderade vi på sjukhuset hos Felicia, och vi hade det så mysigt som vi kunde ha. När Felicia sov så passade vi på att ha lite "egentid" och det blev en mysig förlovning.
Vi firar hela 2 år min älskling och jag. Det känns som om det vore igår vi träffades, det har gått hur fort som helst.
Och Felicia har funnit i våra liv i 2 månader och det känns som om vi alltid haft henne. Hon är så självklar.
Nyårsnatten däremot, det var ju trevligt, men det vart inte så mycket sömn. Felicia skrek och bökade som aldrig förr och jag vet inte riktigt vad som är orsaken.
Men jag har iallafall fått min röst hört på NEO idag. Jag kan sitta och amma lillfisan upp mot 1-1½ timme och hon blir aldrig nöjd. Och en måltid ska ta 20-35 minuter OAVSETT mängd, det är vad jag har blivit tillsagd.
Så nu har vi börjat ge henne preNAN och det verkar hjälpa, hon somnar och hon är nöjd!
Inatt så vägrade hon ligga i sin säng så jag gjorde ett försök med att lägga henne hos mig, och det tog inte 2 sek, sen sov både hon och jag. Och jag tycker det är förvånansvärt att man har en undermedveten spärr om att man har en liten bredvid sig, för exakt den ställningen jag hade när jag somnade, den hade jag även när jag vaknade, men att jag hade ont i armen.. Men det mys jag hade med Felicia väger upp.
Och självklart skulle Linus va snabb med att ta fram kameran.
Nu har klockan även passerat 00 och det är den 2 januari. Det betyder att det är 22 dagar tills Felicia egentligen skulle vara född, så vi hoppas väl på att det är hemfärd denna veckan. Nu har läkarna pratat om att "vi snart får åka hem" sen långt innan jul. Jag börjar bli trött på att höra det nu, det känns som om vi aldrig kommer härifrån.
Nu vilken minut som helst så ska lillfisan ha mat igen, så det är väl likabra att jag avrundar här innan det blir gallskrik från henne. För när jag är klar med hennes matning så är det även nattedags för mig.
Godnatt på er allihopa & ha en god fortsättning på det nya året!
2 januari 2011
Nytt år, nya friska tag!
31 december 2010
Nyårsafton!
Då är det bara några få timmar kvar på år 2010. Detta året har gått oerhört fort. Känns som om det är så lite sen det va nyårsafton.
Men nu går vi mot ljusare tider. Snön ska försvinna, värmen ska komma.. Och det bästa av allt, är ju att vi får hem Felicia inom några dagar nu, eller ja, kanske högst en vecka.
Sen blir det hemma 48 timmar och sedan tillbaka till NEO på kontroll och detta kommer hållas parallelt med BVC.
Men huvudsaken är att vi får ha henne hemma och styra lite själva.
Natten gick över förväntan bra, varför var jag ens så pirrig?
Jag ställde klockan om det skulle vara så att hon "sov över" sina mat-tider. Men de gjorde hon inte.
Hon sov i snitt 3-3½ timme sen upp och mata :)
Och jag är glad att jag inte är det sega typen. Jag blir pigg relavtivt fort när hon knorrar.
Hon har gått upp mer i vikt nu med, hon väger numera 2425g naken och det är ju toppen bra!
Läkaren ville ju se en mer stadig viktuppgång, och det blir de väl förhoppningsvis nu?
G, som jobbade imorse, sa att Felicia nästan gått upp ett hekto på 24 timmar. Så de är väl bra?
Och idag är det inte vilken dag som helst heller, jag och älskling firar 2 år tillsammans.
Och med detta blir det även vår förlovningsdag!
Kan man bli lyckligare än vad jag är just nu?
- Nej jag tror inte det!
HA ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR PÅ ER NU!
Vi hörs på lördag nästa år ;)
Min underbara familj ♥
Jag är lyckligare än någonsin!
Jag har min älskade Linus, och vi har vårt mirakel Felicia!
Lyckan är evig!
Jag borde..
..nog försöka sova lite nu egentligen, men det pirrar så fruktansvärt i magen!
Felicia har varit utan syrgas sen vi stängde av i måndags! *LYCKA*
Nu har hon heller inte Massimon kopplad på sig, utan nu bara ett enkelt apné-larm, som tjuter om hon har haft andningsuppehåll i mer än 20 sekunder, vilket inte är så troligt. Men läkarna vill inte "koppla" av henne på en gång, utan hålla lite extra uppsikt.
Och anledningen till att det pirrar i magen är att jag ska ha henne inne hos mig inatt för allra första gången!
Jag ska äntligen ha full kontroll över henne om man säger så, det har jag ju visserligen haft ett tag, men jag har inte haft henne på rummet nattetid innan.
Hon åt vid 22.30 och ska äta 01.30 om hon vaknar då, annars är det 02.30 som gäller så jag har ställt klockan, för hon måste gå upp mer i vikt säger läkarna.
Hon hade gått ner 15 gram detta dygnet, men det kan ju bero på att hon "sov över" sin mattid inatt. Hon sov 4 timmar och åt då alltså var fjärde timme, och det kan ju ha sin del i vikten.
Men annars går allt bra med fri ammning, då dom plockade bort sonden i onsdags med :)
Så nu är hon en RIKTIG bebis, det enda som ska bort nu är ju apné-larmet, sen så är hon fri från allt.
Så snart kan vi åka hem och börja leva som en "normal" familj!
Linus, Felicia, katten och jag :)
Älskar mitt liv!
27 december 2010
48 TIMMAR!
Dock hade hon syrgas mellan 9.30 och 10.30. Men det är en timme på två dygn. Jag klagar inte!
Nu ska jag snart krypa ner och sussa eller om jag ska vänta tills hon har ätit vid 00 och sen krypa ner.
Vet inte riktigt hur jag ska göra än.
Jag saknar min snutteplutt, stackaren sitter hemma alldeles ensam... eller ja, inte helt ensam, han har ju katten.
Men lite mänskligt sällskap :)
Men vi ses ju imorgon igen :)
nej, detta får vara allt för ikväll.
Puss!
Vilken julklapp!
Idag så vaknade jag av att jag hörde Felicias knorrande. Men hur kan det komma sig? Hon ligger ju i salen!
Slog upp mina klara blå och reser mig upp ur sängen. Då har M kört in Felicia utan att jag hört det och det var pga att det var lite stökigt i salen. Flera barn har nu kommit in och Felicia har bytt plats.
Så 7.50 fick jag in lilla snorpan på rummet och då var det blöjbyte, mat och vikt.
Hon väger hela 2259gr naken nu :) Så med kläder och hela kittet så väger hon runt 2500! :) Och man bär ju inte sin bebis naken om dagarna?
Så jag räknar att hon väger 2500.
Klockan 10.15 stängde vi av syrgasen och håll i er! Hon har inte behövt någon alls förrän 21.30 och då behövde hon bara en snabb puff på ca 2-3 minuter så nu är hon återigen utan. Håll tummarna på att vi får komma hem snart.
Jag är så trött på sjukhus så jag snart spyr på att! Men det är ju tur att det finns. Men helst av allt hade jag önskat att vi hade varit hemma, hemma som en riktig familj. Man känner ju inte den där familjekänslan speciellt mycket här uppe kan jag ju säga. Vi har inga rutiner what so ever. Det är i stort sett bara personalen som styr och ställer.
Jag vill ju att vi ska vänta ut henne tills hon är riktigt hungrig. Så vi slipper mata till i sonden hela tiden.
Det var en liten uppdatering. men nu är det dags att sova innan det är dags för nytt mål.
Älskar min lilla familj!