Jag vet inte vad det är för "fel" på Felicia, men något måste det vara. Hon vill inte äta alls. Och när hon väl äter så behåller hon inte maten.
Innan idag gjorde hon något som hon aldrig gjort.. hon fontänspydde ner hela sig och hela mig.

Somnade visserligen gott i vagnen efter det, men den lyckan varade inte länge.
Jag hann komma hem och ta mig en dusch så man inte skulle lukta spya.
Men hann inte mer än utanför toaletten förrän hon börjar igen. Och då kunde jag inte hålla emot längre, jag brast ut i gråt och gav mig fan på att jag inte skulle ta henne denna gången.

Så jag yttrade något som jag aldrig önskar jag hade sagt. Och jag tänker inte ta upp det här, det räcker med att mitt samvete tar över..

Men jag körde lite terapi-arbete och satte mig och började sortera mina CD-skivor. Efter typ av musik, artist och årtal. Även brända skivor utan text. Tänkte jag skulle lyssnat igenom dom och skriva på.. men det hann jag inte med då sambon min inte heller har tålamod längre.

Visst att jag alltid har haft kort stubin och dåligt tålamod, men jag trodde på något sätt att man steg i "vuxen-världen" och fick mer tålamod när man blev mamma?
Men så var det ju inte.. Kan det växa fram? Eller kommer jag alltid ha dåligt tålamod? Isåfall vill jag inte ha fler barn.. då tycker jag synd om dom!

Men nu sover iallafall vår lilla tjej. Jag tror inte hon tycker om den nya ersättningen och jag kan förstå henne, den smakar ve och fasa fyfan!

Men jag visste att vi hade en paket NAN1 kvar sen vi använde det så jag plockade fram den.
Men de slog mig sen att jag kan inte börja med den huxflux, det kommer slå hårt på hennes lilla mage. Och då kanske förstoppningen och alla gaser kommer tillbaka?
Så hur löser man de då? Om man vet att hon tycker om NAN1, men får magproblem.. och att hon hatar Althéra men den hjälper henne med magproblemen?

Det är samma mängd skopor till mängden vatten.. hmm..

Jag körde en 50/50.

120 vatten, 2 mått NAN1 och 2 mått Althéra. Och hon åt utan att klökas.. och somnade gott med hjälp av "sånger med babar".

Nu kommer vi till det som vi väntat på, nästa gång hon vaknar..
Kommer hon vara lika gnällig då? eller funkade mitt lilla experiment?

TUUUR är väl endå att jag ska till BVC på torsdag så jag kan prata med dom. För det här är olidligt.. både för mig och Linus. Och tänk då på lillan.. stackaren som bara skriker och vägrar äta.
Hon är sååå trött och säkerligen såå hungrig, men hatar maten man ska trycka i henne!

Jag tror allt kommer till att lösa sig.. bara med lite tålamod..

men ja just de.. jag har ju inget kvar..