En olycka händer så lätt...

Goddag på alla er läsare! Saknat mig?
Jag har iallafall saknat bloggen. Men valde själv att ta ytterligare en paus.. Har inte mått riktigt bra de senaste dagarna.
Dagen idag började med panik. Som jag alltid gör på morgonen när Felicia vaknar så lyfter jag över henne i vår säng så man kan ha lite morgonmys. Och detta är något som jag gjort lääänge. Så inga konstigheter där inte?
La henne mellan mig och Linus som alltid. Sen somnade jag om. I nästa sekund vaknar jag av en duns tätt följt efter kom ett gallskrik. Skriker i rakan skyn FEEELICIA!!!
Då har min lilla ängel snurrat och snurrat och ramlat ner från vår säng :(
Paniken som kom i kroppen går inte att förklara, jag hör fortfarande dunsen i huvudet.
Linus blev lite småsur och tyckte att jag kunde haft bättre uppsikt, men jag sov ju! Jag blev småsur på Linus för han kunde lagt täcket under madrassen så att det hade blivit som en mur. Men han hade bara lagt täcket vid kanten, för hon brukar inte ta sig över. Men nu vet vi att hon gör det. Alltså, det är ingens fel. Det är sånt som händer.
Men visst känner man sig misslyckad, lixom, varför somnade jag om?!

Men hon är piggelin iallafall, skrattar och har sig. Men en härligt stor blåklocka har hon nu!

Mammas fis