Utsikten jag har från mitt rumsfönster, trevligt eller hur?
Usch, jag har såå tråkigt, jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på, klockan är iallafall snart halv 3, så det kanske händer något snart. Ska väl pumpa strax och gå ner med det till lillan så kan man sitta där en stund, nog för att man bara sitter där, men tiden går.
Innan idag när jag satt där så gick 1 timme bara sådär, sen vart det en halvtimme-45 minuter inne hos kuratorn med, så halva min förmiddag gick åt att sitta där och det är ju trevligt att tiden går. Det är kvällarna som är drygast när mörkret kommer och man inte har något att göra och det är ganska tråkigt att springa fram och tillbaka mellan Neo och patienthotellet. Man vet ju att man är mer än välkommen där borta men det känns nästan som om man springer där hela tiden och det måste väl vara jobbigt för personal?
Nej, det kanske det inte är, dom är ju vana. Men jag känner att jag vill ju inte vara till besvär heller.

Man kanske ska ta och gå dit när Älsklingen har ringt, så man inte fastnar där borta och missar hans samtal. Han måste ju med få reda på de goda nyheterna.

Jag kommer nog till att dra med mig mitt korsord när jag går bort. Bara känslan av att sitta hos henne hjälper. Och man vill ju inte pilla på henne när hon ligger och sover. Hon behöver ju all vila hon kan få den lilla damen.

Vi hörs sen!