Godmorgon!

Då sitter jag här igen och knapprar. Felicia har precis ätit och ligger just nu och pratar med taket inne i sovrummet. Linus har åkt till jobbet och lämnat mig med kaffe. Det blev en ganska sen natt, eller tidig, beror på hur man ser det?

Halv 5 imorse blev det att jag gick in och la mig, men den lyckan blev inte långvarig, nej, Felicia tyckte att hon skulle upp vid 5 snåret och både äta och prata, helst på samma gång. Men efter maten insåg hon hur trött hon var och att det var alldeles för tidigt att gå upp. Så hon somnade som en klubbad oxe igen. Och likaså jag, jag kommer inte ens ihåg att jag la mig ner igen?

Så det var inte många timmars sömn jag hade inatt, men jag är hyfsat pigg iallafall för att ha sovit "bara" ett par timmar. Jag hade supertrevligt sällskap via telefon och dator.

Underbara Therese som jag kommer rikta alla mina tankar till nu de nästkommande dagarna.
Hennes söte son ska opereras imorgon, och går allt bra så får dom åka hem på onsdag.
Det är klart att det kommer gå bra, men som prematurmamma kan jag nästan känna känslan av att behöva lämna min lilla och låta henne bli nersövd. Nej usch och fy!
Jag klarar knappt av hennes ROP-undersökningar utan att känna hur ont det gör i hjärtat.

Men allt går bra! Rasmus är en riktigt kämpe, så han klarar detta!
Nej, nu galer min prinsessa från rummet, bäst och kolla vad hon vill?
Sen mer kaffe och TV?